Idag åkte jag och Josefine upp till ambassaden i Stockholm för att skaffa visum. Josefine ska precis som jag vara utbytesstudent i USA, fast hon åker med STS. Hon hamnade i södra Texas (nära gränsen till Mexico) så hon och mexikanarna ska steka nere på Mexikanska golfen. Lite skillnad från mig som ska bo i Michigan som gränsar till Canada. I alla fall, fick vakna halv sex i morse, tvingade i mig cappucino och mötte upp henne på flygplatsen i Kalmar. Haha, alltså Kalmars flygplats... det är ju inte så man går vilse där direkt. Sedan satte vi oss på Kalmarflyget till Brommas flygplats. Det var nog det minsta planet jag åkt med. Alla säten var helt sjabbiga och utnötta och det höll ju inte samma klass som de stora jetplanen om man säger så :P Väl framme på flygplatsen tog vi en buss in till stan.
Fixa visum är ärligt talat skitjobbigt. En massa formulär att fylla i på engelska online på datorn, papper från skatteverket osv. Jag tror jag skrev om de där formulären minst 5 gånger för att allt skulle bli rätt. Väl inne i stan sprang vi runt mellan olika pressbyrån för att hitta rekommenderade frimärken så att ambassaden kan skicka hem visumet. Vi virrade runt och var färdiga att ta bussen till ambassaden 20 minuter innan vi hade vår intervjutid på ambassaden och vi visste att skulle vi komma några minuter sent avbokar de vår tid. Självklart var bussen seg och stannade vid många rödljus. Jag höll bokstavligen på att dö av nervositet. Sista biten sprang vi och svettiga och fräscha möttes vi av en lång kö utanför ambassaden. Där tog de emot papper och pass och vi fick gå igenom en säkerhetskontroll. Ena mannen bad mig ta upp min Ramlösaflaska "lukta på det och drick en klunk". Herregud, skulle jag haft sprängmedel i det eller nåt? :P Sedan fick vi vänta ganska mycket i kö. Träffade en del trevliga människor som vi snackade med. Vi började snacka med en kille från Stockholm som skulle till Californien för att plugga på college. Det visade sig att vi skulle resa den 7 augusti samma dag och mellanlanda på samma flygplats i New York! Vi kanske ses där? ;)
Intervjun gick på två minuter. Den amerikanska mannen frågade mig vad jag gjorde på fritiden och tyckte jag hade ett coolt efternamn. Jag hade väntat mig att de skulle förhöra mig om terrorism och sånt :P
När allt var klart tog jag och Jossan en lunch på stan. Vi åt sushi nära T-centralen. Jag träffade även Daniel (som bor i Stockholm) som också ska åka till USA med YFU. Jag träffade honom och 75 andra utbytesstudenter på ett läger tidigare i sommar. Jättego kille! Så jag, Daniel och Jossan gick lite på stan bland annat på jakt efter en kokbok med svenska recept att ge värdfamiljen.
När vi skulle åka hem kom jag på att ambassaden hade mitt pass (som de ska skicka tillbaka med visumet nästa vecka). Återigen blev jag helt hysterisk och trodde att jag inte skulle få komma hem men som tur var kollade de inte de så jag kom hem till lilla Kalmaa' till slut.
Amerikanska ambassaden ser ut som ett fängelse ungefär.
16 dagar kvar. Gosh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar