Tisdagen var min sista dag hemma i USA. Det kändes helt overkligt! På dagen åkte jag, Nick, Ned och Danielle och spelade minigolf! Riktigt kul var det att umgås alla fyra som vanligt. Något jag saknar enormt mycket just nu. När vi skulle hem upptäckte Danielle att hon låst in sina bilnycklar! haha... Så Nick fick köra hem oss och sen åkte han på baseballmatch. Danielle var tvungen att åka och fixa sin bil och jag var hemma och skrev tackkort efter från graduation fest och fixade med presenter och annat. Jag och Danielle åkte sedan ut på lite ärenden och när vi kom hem, vid sju-tiden var alla grannar där på min lilla hejdåtillställning. Alla hade tagit med sig en massa goda efterrätter. Sedan fick jag en massa fina presenter från alla. Jag grät nog halva kvällen och jag var helt rörd. Det är helt otroligt hur fina människor jag har haft runt mig!
På kvällen delade jag ut presenter till familjen, kollade på en slideshow jag gjort till Danielle och grät lite till. Sedan vid midnatt åkte jag, Danielle och Jessica på midnattspremiären av Eclipse! Jessica hade varit fånig och köpt Edward tshirts till oss, haha! Filmen tyckte jag var riktigt bra och det är alltid kul att gå på en sån premiär med galna tjejer som jublar och skriker så fort Jacob tar av sig tröjan.
Vi kom hem någon gång efter 2 och då var Nick och Ned där. De hade tagit med sig energidrycker så vi kunde överleva natten. Vi bestämde oss för att stanna uppe tills jag skulle åka till flygplatsen. Det var de människorna jag ville spendera sista natten med. Det var hög tid att packa så Nick hjälpte mig och med lite våld gick det till slut att stänga väskorna, trots övervikt.
Meg kom över på morgonen och tog med sig donuts till frukost men jag var så nervös så jag inte kunde äta. Sedan åkte hon till jobbet så vi sa hejdå i huset. Jessica och hennes bror sa också hejdå då och det kändes så overkligt! Jag kunde inte ens gråta längre för jag hade nog inga tårar kvar...
På flyplatsen träffade jag min granne Julia för hon skulle till Tyskland och vi tog samma plan till New York så jag fick turen att sitta tillsammans med henne på gaten. Just det sista hejdået till familjen var inget tårkalas utan jag ville lämna de med ett leende på läpparna. Man ska inte vara ledsen för att det är över utan glad att det hände. Fast sen är det klart att det fortfarande är sorgligt. Jag fick behålla min amerikanska mobil så jag kunde ringa och smsa från New York och sen ska jag skicka tillbaka mobilen. Resan gick väl bra. Inga trassel denna gången men den var låååång!
Och snipp, snapp, slut så var sagan om den USA-resan slut.
På kvällen delade jag ut presenter till familjen, kollade på en slideshow jag gjort till Danielle och grät lite till. Sedan vid midnatt åkte jag, Danielle och Jessica på midnattspremiären av Eclipse! Jessica hade varit fånig och köpt Edward tshirts till oss, haha! Filmen tyckte jag var riktigt bra och det är alltid kul att gå på en sån premiär med galna tjejer som jublar och skriker så fort Jacob tar av sig tröjan.
Vi kom hem någon gång efter 2 och då var Nick och Ned där. De hade tagit med sig energidrycker så vi kunde överleva natten. Vi bestämde oss för att stanna uppe tills jag skulle åka till flygplatsen. Det var de människorna jag ville spendera sista natten med. Det var hög tid att packa så Nick hjälpte mig och med lite våld gick det till slut att stänga väskorna, trots övervikt.
Meg kom över på morgonen och tog med sig donuts till frukost men jag var så nervös så jag inte kunde äta. Sedan åkte hon till jobbet så vi sa hejdå i huset. Jessica och hennes bror sa också hejdå då och det kändes så overkligt! Jag kunde inte ens gråta längre för jag hade nog inga tårar kvar...
På flyplatsen träffade jag min granne Julia för hon skulle till Tyskland och vi tog samma plan till New York så jag fick turen att sitta tillsammans med henne på gaten. Just det sista hejdået till familjen var inget tårkalas utan jag ville lämna de med ett leende på läpparna. Man ska inte vara ledsen för att det är över utan glad att det hände. Fast sen är det klart att det fortfarande är sorgligt. Jag fick behålla min amerikanska mobil så jag kunde ringa och smsa från New York och sen ska jag skicka tillbaka mobilen. Resan gick väl bra. Inga trassel denna gången men den var låååång!
Och snipp, snapp, slut så var sagan om den USA-resan slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar